Första december.- Vem är jag?
Den tjugofemte september nittonhundranittiosex föddes en liten flicka på Länssjukhuset i Jönköping. Detta var glädjens dag för hennes föräldrar, flickan var deras först födda barn och en gåva från ovan.
Det tog ett par veckor innan föräldrarna kunde komma på ett namn på detta lille flickebarn men eftersom att hon bara sov och sov, valde de tillslut att döpa henne till Frida. Just eftersom att hon var så väldigt fridfull.
Det tog ett par veckor innan föräldrarna kunde komma på ett namn på detta lille flickebarn men eftersom att hon bara sov och sov, valde de tillslut att döpa henne till Frida. Just eftersom att hon var så väldigt fridfull.
Vid tre års ålder fick denna lilla flicka två bröder, Benjamin och Isak och när hon var åtta kom en liten bror till, Elias.

Okej, nej nu tror jag att vi får skippa detta prat i tredjeperson. Det blir liksom lite obehagligt efter ett tag...
Jag heter alltså Frida och har en familj på tre bröder och en mamma och pappa som lever tillsammans. (Dessa ska jag berätta mer om en annan dag) Vi bor på en gård i ett samhälle utanför jönköping. Världens sämsta läge på grund av att ingenting ligger nära, utan långa buss eller tågturer bort men världens bästa plats att bo på på grund av av att det är så himla vackert här. Dessutom kan man ta timlånga promenader utan att träffa på en enda människa, vilket är en fantastiskt bra grej.
Jag är sjutton år gammal och fyller vuxen om tvåhundraåttiofem dagar, vilket känns både lite läskigt men mest bara bra. Det är ju ganska lång tid kvar ändå. De flesta timmarna i veckan spenderar jag på PerBrahegymnasiet, oftast iklädd danskläder och med en hästsvans i håret. Jag går nämligen estet dans och dansar därför mest hela tiden. Om ni inte hittar mig gåendes i skolans korridorer, hittar ni mig troligtvis sittandes i kassan på ICA, dansandes med barn på ett gym eller pluggandes i mitt egna lilla krypin. Eller sittandes på en buss med lurar i öronen.
Det värsta jag vet är orättvisor, skitsnack, sushi (har verkligen försökt men det går ej att tycka om!), nagelflisor som fastnar i kläder och ätstörningar (att sex människor som finns runtomkring mig just nu, lider av det, är ju
helt jäkla stört. Får panik, vill gråta och skrika FUCK YOU till hela samhället)
Det bästa jag vet är bra vänner, musik som känns i hela kroppen, långa samtal om allt mellan himmel och jord, vackra texter, varma drycker och känslan när allt är bra.

Sådär det får nog räcka för den här gången. Jag måste nämligen fixa iordning mig nu för idag bär det av på julklappsjakt! wihoo
Alltså min pappa måste ju vara den bästa?? Han kom precis in med frukost på sängen. Är i chocktillstånd. Detta händer aldrig, enbart på födelsedagar. Ojojoj vilken lyx.
Jajjaja, nu ska jag säga hejdå! Hoppas att ni får en super bra lördag! Pusspuss
Trackback